Hur kan det vara brist på el?

El- eller effektbrist?

När man talar om elbrist kan man syfta på två olika saker: antingen att det är brist på el eller att det är brist på effekt. El är mängden el som produceras under en viss tidsperiod. Effekt är mängden el som produceras och förbrukas vid varje enskilt tillfälle. I Sverige produceras mycket el och vi har därför ett överskott på el som exporteras ut till övriga Europa. Men vi har fortfarande vissa stunder eller dagar med effektbrist. Under till exempel riktigt kalla dagar kan elförbrukningen i landet vara större än tillgången på el och då måste vi importera el för att klara efterfrågan.

Så sätts elpriset.

Kapacitetsbrist

Sedan finns det ytterligare ett begrepp som är nära besläktat och det är kapacitetsbrist. Sverige är uppdelat i olika elområden, närmare bestämt i fyra olika områden. Begreppet kapacitetsbrist används för att förklara att även om tillgången på el är stor kan det finnas problem att överföra elen till de områden där elförbrukningen är hög, till exempel till storstäder eller till olika typer av elintensiva industrier. Det kan också finnas en begränsad överföringskapaciteten mellan delar av landet och mellan olika länder. I Sverige produceras till exempel mycket el i norr, i elområdena 1 och 2. Den största efterfrågan på el finns dock i de södra delarna, i område 3 och 4. Det innebär att elnätet inte alltid räcker till för att möta efterfrågan. Vi har en jämn effektbalans mellan utbud och efterfrågan på el men överföringskapaciteten klarar inte transporten av el till de områden i Sverige där efterfrågan är stor. Det finns alltså tillräckligt stor elproduktion, men inte på rätt ställen.

Våra fyra elområden.

Energisituation som utmanar

Varför uppstår elbrist? Ja, egentligen har vi ingen elbrist även om efterfrågan på el är större än utbudet under vissa kalla dagar. För att balansera elproduktionen med elanvändningen exporterar och importerar vi el. Läget i Europa med Rysslands krig i Ukraina har dock höjt priset på fossila bränslen som många länder i Europa använder för sin elproduktion och därmed förändrat importmöjligheterna. I Sverige producerar vi en stor del av elen med förnybara energikällor som vattenkraft och vindkraft. Att Sverige exporterar el är därför bra. Då kan elproduktionen med fossila bränslen minska. Men vi behöver säkra upp vår elproduktion och vår överföringskapacitet för att inte riskera effektbrist. Elproduktion från vind- och vattenkraft är känsligt för olika väderförhållanden. Självklart är det inte bara Sverige som måste säkra upp sin elförsörjning – alla länder måste ta ansvar för att klara utbudet och efterfrågan på el samt omställningen till förnybara energikällor.

Så fungerar elmarknaden.

Elbristen påverkar elpriset

Elpriset styrs av tillgång och efterfrågan på el, och eftersom Sverige ingår en gemensam europeisk marknad styrs vårt elpris också av elpriserna i övriga länder. Att elpriserna i Europa har ökat beror bland annat på högre gas- och kolpriser som i sin tur har påverkats av kriget i Ukraina och en minskad gasimport från Ryssland. Andra faktorer som påverkar elpriset är vädret, till exempel påverkar vinden hur mycket vindkraft som produceras.

Elbristen i Sverige

Som vi har sett täcker oftast vår inhemska elproduktion efterfrågan på el. Vår el produceras till stor del av kärn-, vind- och vattenkraft och elförsörjningen är på det stora taget i ett stabilt läge. De allra flesta dagar på året producerar vi till och med mer el än vi behöver och exporterar el till övriga länder i Europa. Under kalla och vindstilla dagar kan vi dock få ett elunderskott. Efterfrågan är då större än utbudet på den inhemska elen, och vi importerar el för att klara elförsörjningen. Om vi inte skulle kunna importera el vid dessa tillfällen skulle vi få en effektbrist och en elbrist skulle uppstå. Inom landet kan vi också få elbrist om det inte finns tillräckligt med överföringskapacitet i elnätet, alltså om det inte går att transportera el från kraftverken till de områden där elförbrukningen är stor. Det kan alltså vara överskott av el i vissa delar av landet, och underskott av el i andra.

För att inte riskera elbrist i Sverige i framtiden kan bland annat det svenska transmissionsnätet byggas ut för att öka överföringskapaciteten. Vi kan också sprida elproduktionen jämnare över hela landet genom att till exempel satsa på solenergi i de södra delarna. Vi har även en effektreserv i form av ett oljekraftverk som kan producera el när elförbrukningen överstiger det tillgängliga elutbudet.

Kan elbrist leda till avstängning av elen?

Svenska kraftnät som är det statliga affärsverk som förvaltar och utvecklar Sveriges kraftsystem har möjlighet att koppla från elen lokalt för att förhindra störningar i elförsörjningen och hålla sjukhus och andra viktiga instanser öppna och i gång. För dig som privatperson kommer en eventuell manuell frånkoppling upplevas som ett vanligt strömavbrott. Svenska kraftnät har dock aldrig behövt stänga av elen. Vi har kunnat importera den el vi behövt vid de tillfällen vi har haft en effektbrist. Men varför sparar vi inte bara el för att undvika effektbrist? Elmarknaden är avreglerad i Europa. Det innebär att el köps och säljs över landsgränserna under fri konkurrens. Det är alltså marknadskrafter som styr utbudet och priset på elen. El kan inte heller lagras i elnätet i stor skala utan måste användas ganska direkt. Att Europa ingår i samma elmarknad är bra för att få en balans i elsystemet. Alla länder har då ett gemensamt ansvar för försörjningen, omställningen och säkerheten.

Manuell frånkoppling - när elen inte räcker till.

Se över din elförbrukning och minska risken för elbrist

Du kan faktiskt också vara med och minska risken för elbrist genom att se över din elförbrukning. Genom att flytta din elförbrukning till tider när elförbrukningen i samhället är låg kan du vara med och avlasta elsystemet. Ladda till exempel elbilen eller sätt på tvättmaskinen på kvällen eller natten. Du kan också på olika sätt minska din elförbrukning. Då stödjer du en hållbar utveckling och så får du dessutom lägre elkostnader – och det kan kännas extra angeläget i tider med stor fluktuation av elpriserna.

Tillsammans kan vi sänka elkostnaderna.

Den största elförbrukningen i ett hem går till uppvärmning och varmvatten. Genom att till exempel sänka inomhustemperaturen någon grad och duscha lite kallare och lite kortare kan du påverka din elförbrukning. Kontrollera också husets isolering och täta dörrar och fönster om du bor i hus. Även din elkonsumtion av hushållsel, alltså el som används till olika elektriska apparater, kan du minska på olika sätt. Ett enkelt men väldigt energieffektiv åtgärd är att byta ut alla gamla glödlampor till LED-lamor och lågenergilampor. Se också över vitvarorna och uppdatera till moderna varianter med bättre miljöklassning. Ett annat tips är att fylla disk- eller tvättmaskinen ordentligt innan du sätter på ett program. Undvik också att torka kläder och andra textilier i torktumlaren. En torktumlare drar nämligen mycket el. Till sist är det bra att se över ditt elavtal och teckna ett avtal anpassat efter din elförbrukning och ditt boende.

Se och jämför våra elavtal.