Varför har vi elområden?
I rapporteringen om energikris och skenande elpriser återkommer ofta diskussionen om de olika elområden som Sverige är indelat i. Men hur blev det så? Vad spelar det egentligen för roll vilket elområde man bor i?
I Sverige finns det sedan länge ett problem med överföringskapaciteten mellan olika delar av landet. Det har gjort att man historiskt varit tvungen att fokusera på den svenska marknaden istället för att exportera till utlandet när det funnits risk för elbrist.
Detta ansågs dock strida mot EU:s konkurrensregler, och 2006 anmäldes Svenska kraftnät till EU-kommissionen av Dansk Energi.
2011 delades Sverige därför in i fyra elområden, från elområde 1 i norraste Norrland till elområde 4 i södra Skåne.
Våra fyra elområden
Så här ser kartan från Svenska kraftnät ut. Notera att även Norge och Danmark har liknande indelningar. Sammanlagt finns det 15 elområden i det nordisk-baltiska området.
Generellt kan man säga elområde 1 (Luleå) och 2 (Sundsvall) producerar mer el än det förbrukas – här finns nämligen en stor andel av landets vatten- och vindkraftverk. Det motsatta gäller för elområde 3 (Stockholm) och 4 (Malmö), där det ofta är underskott på el.
Eftersom det fortsatt finns en flaskhals i överföringskapaciteten mellan norr och söder, skapas det med andra ord fyra olika inhemska marknader där priserna kan skilja sig åt ganska ordentligt. Under 2022 har priserna ofta varit många gånger dyrare i elområde 4 än i elområde 1. Värst var det i augusti, då en kilowattimme kostade 18 öre i norr och 3 kronor i söder.
Läs mer om våra fyra elområden här.
