Fortums fem förslag för en framgångsrik omställning av Sverige

Som både energiminister Ebba Busch själv och Dagens industri skrivit om vill regeringen få till en dialog snarare än debatt kring frågan hur vi kan få den kraftproduktion på plats som en är en förutsättning för en framgångsrik omställning. Vi och många andra företag liksom akademin har bjudits in att delta i denna dialog, dessutom samtliga riksdagspartier.

Som Riksrevisionen konstaterade i den granskningsrapport som släpptes den 19 september så har de senaste tjugo årens energipolitik präglats av ”senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser”.

Effekten av det har under de senaste åren blivit smärtsamt uppenbar för många företag och hushåll. Nu står vi som samhälle i startgroparna inför en omställning som i omfattning saknar motstycke. Avgörande är förmågan att få ett kostnadseffektivt energisystem på plats som kan tillgodose enorma behov av kraftproduktion som behövs för att Sveriges industrier ska kunna ställa om.

Fortum arbetar aktivt för att utveckla ny fossilfri elproduktion i Sverige och Norden och från vår sida vill vi lyfta fem punkter som vi ser som en förutsättning för att nå de högt ställda svenska målen.

Det är dessa fem punkter som vi kommer att lyfta på mötet med energiministern

1. Sätt ett leveranssäkerhetsmål och en planeringsram på minst 300 TWh
   Ett leveranssäkerhetsmål som bygger på totalförsvarets behov i kombination med ett planeringsmål om minst 300 TWh till 2045 är viktiga steg framåt för att uppnå en effektiv klimatomställning, en livskraftig ekonomi och välfärd. Leveranssäkerhetsfrågorna har släpat efter i Sverige och det finns ett stort behov att lyfta upp dessa frågor betydligt högre i planeringen av energi- och elsystemet.
   
   Det är önskvärt om politiken snabbt kan enas om målbilden för 2045. Ett robust energisystem är grunden i att skapa långsiktiga investeringsförutsättningar både för oss som kraftproducent men också för våra samhällen och industrier som vill växa och säkra arbetstillfällen. Att sätta ambitiösa mål är viktigt inför fortsatta diskussioner om konkreta verktyg för att nå målen.
   

2. Jobba först med mål, sedan verktyg för investeringar
   Dagens volatila elmarknad driver inte investeringar i ny elproduktion. I grunden handlar det om att marknaden behöver utvecklas så att det går att få betalt för de förmågor som behövs för ett väl fungerande kraftsystem men också att dessa tar hänsyn till hur långsiktiga investeringarna faktiskt är. Olika former av långa kontrakt behövs. Här kan politiken hjälpa till att riva hinder och också aktivt främja utvecklingen, till exempel genom kreditgarantier. Det handlar i korthet om att hantera risk.
   
   Det allra bästa ur ett investeringsperspektiv är om politiken kan samla sig kring konkreta färdplaner för de fossilfria kraftslag vi vet behövs och genom utbyggnadsmål, myndighetsstyrning och finansiella incitament aktivt styra mot den omställningen vi alla vill se. De senaste decenniernas vindkraftsutbyggnad är ett tydligt exempel på detta. Men utan kända mål blir det i praktiken svårt att diskutera medel.
   

3. Se leveranssäkerhet som en kollektiv nyttighet
   Det är problematiskt att leveranssäkerhet inte premieras på dagens elmarknad eftersom det är en viktig grundsten för ett robust energisystem och framtida investeringar. Det hållbara samhälle vi ser växa fram är drivs av el 24/7 och ska klara både förändrat klimat och nya säkerhetspolitiska realiteter. Ett förändrat synsätt där leveranssäkerhet ses mer som en kollektiv nyttighet och en grundförutsättning för vår klimat-, närings- och totalförsvarspolitik är därför välkommet.
   

4. En tallriksmodell för elsystemet
   Grunden för ett robust och välbalanserat elsystem är något som vi kallar för tallriksmodellen, alltså en sund balans mellan stabila, flexibla och väderberoende kraftslag. En tydlig gemensam slutsats från myndigheter, energibranschen och näringslivets scenarioanalyser om 300 TWh elanvändning är att det behövs en hälsosam balans av kraftslag och förmågor. Riksrevisionens granskning lyfter fram bristen på konsekvensanalyser, vi noterar att det redan finns många bra underlag. Men de behöver också användas aktivt i de politiska besluten.
   

5. Skapa politisk enighet
   En bred samsyn kring energipolitikens inriktning och en enighet kring vilka mål och medel som ska finnas för marknadens aktörer att förhålla sig till som samlar en tydlig majoritet i riksdagen skulle ge en stabilitet som både ökar möjligheterna att realisera omställningen och samtidigt minskar kostnaderna för både samhälle och näringsliv. Vi hoppas att det finns en genuin vilja från alla politiska partier att skapa en sådan samsyn och enighet som branschen så väl behöver.

Tallriksmodellen för hållbar energiproduktion